JosefineMedE

Jag ger upp, jag orkar inte längre ödsla tid och energi på att fundera över varför personer som tidigare varit så viktiga i mitt liv sviker. det gör ont när de man trodde alltid skulle finnas där helt plötsligt försvinner ur ens liv.. men fine, är det så de vill ha det tänker jag inte försöka ändra på det, jag önskar bara att jag visste varför.

det sägs att blod är tjockare än vatten men det är bara skitsnack. jag har fått motsatsen bevisad.

skönt att Alicia inte gallskriker när vi badar henne längre, första gången var ingen höjdare men nu verkar hon faktiskt njuta av det. köpte badankor till henne häromdagen också, hehe.

Fullkomligt älskar Bruno Mars nya låt Grenade. Han är helt underbar!

Det känns konstigt att se bakåt, tänka på mitt förflutna och hur mitt liv såg ut för bara några år sedan. Min tillvaro, hela mitt liv höll på att rasa samman.. det som började som ett rop på hjälp blev sedan ett beroende, något jag inte kunde stoppa. Jag skar mig själv för att den smärtan var lättare att hantera än den jag bar på, den som sakta åt upp mig inifrån. Jag svalt mig själv i ett försöka att passa in, förbättras, bli någon annan. Maten var då det enda jag kunde kontrollera men min ätstörningen blev snart starkare än mig själv och jag var då maktlös. Jag slutade bry mig.. min kropp, min hälsa, min framtid var ingenting jag orkade tänka på. Det kändes så obetydligt när varje dag var en kamp jag inte visste om jag skulle lyckas klara av. Ibland förvånades jag över att jag faktiskt fortfarande var vid liv, att jag lyckades överleva de gånger jag försökte få ett slut på allt.

Jag levde med min ätstörning i sex år och jag trodde aldrig att jag skulle börja leva igen. Jag trodde inte att jag skulle kunna vara lycklig på riktigt men idag njuter jag av varenda sekund och trots all den skit jag gått igenom anser jag mig själv vara lyckligt lottad. Jag har världens underbaraste dotter och pojkvän, föräldrar som jag vet att jag alltid kan räkna med, några riktigt bra vänner och min fina fina daizy.. jag har allt jag behöver. Jag kan inte kalla mig frisk, jag tror nämligen inte att man någonsin kan bli helt fri från en ätstörning men idag är jag stark nog att behålla kontrollen. Idag har jag något att leva för, någon som är beroende av mig, jag har en dotter som ger mig styrkan att kämpa och för hennes skull tänker jag aldrig ge upp. 

Alicia räddade mitt liv den dag hon blev till och när hon föddes svor jag att aldrig svika henne. Det är ett löfte jag tänker hålla in i det sista.

Jag har världens vackraste dotter.


Och världens finaste hund. tyvärr är hon allt annat än pigg, kan inte stödja på ena benet så har legat i princip hela dagen och verkar inte alls pigg. blir vetrinären imorrnbitti..

mitt lilla hjärta är redan 4 veckor gammal och växer så det knakar. och vi håller på att träna på att krypa för fullt!

Igår gick vi hem till mina föräldrar på kvällen, blev bjudna på mat och spelade kort. Och Alicia var en björn, världens sötaste björnbebis.

Det känns som att de senaste veckorna bara flygit förbi, min lilla ängel är redan 3 veckor gammal och det enda mina dagar består av nuförtiden är just henne. timmar kan passera medan jag sitter med Alicia i min famn och bara tittar på henne och njuter.. för första gången på länge njuter jag av livet och det känns underbart.