JosefineMedE

det spelar ingen roll hur hårt jag stampar eller smäller i dörren, ilskan jag bär på låter sig inte skrämmas iväg i första hand. jag drunknar i mina egna känslor och trots att jag skulle vilja skrika åt hela världen, tala om precis vad jag tycker och tänker får jag inte ur mig ett enda ord. det är mitt problem, att jag alltid är oförmögen att utala de hårda ord och starka meningar jag går igenom i mitt huvud, gång på gång.. de sitter kvar där inuti och alla andra förblir helt oförstående. jag hatar det
jag hatar hela världen idag, jag hatar allt som går att hata men mest så hatar jag att hata. det förstör mig.